Japp, imorgon ska jag uppleva döden. Eller rättare sagt, vara med om en
"näradödenupplevelse". Ända sen jag var jätteliten har jag varit livrädd för
att fara till tandläkaren. Och det är just det jag ska göra imorgon. Eller,
ännu värre, jag ska till tandregleringen i Luleå. Och då ska jag få veta om jag
kommer få tandställning eller inte. Jag dör.

När man var liten kunde man iaf trösta sig själv med ett klistermärke
efteråt. Men nu då? Nu får man liksom ingenting för alla dessa minuter
i plåga. Nej, jag hatar att vara hos tandläkaren!